Letter i exil: Hell's kitchen

På portalen jag skrev om i de två förra posterna hittade jag också den här sajten om Elles ķēķis. Om jag inte helt missuppfattat det hela så handlar det om en grupp lettiska litterära bohemer i New York på 50-talet.

Kas patiesībā ir Elles ķēķis?

Piecdesmitie gadi Latvijā un piecdesmitie gadi pasaulē. 20. gadsimta uz pusēm skaldītā latviešu kultūra. Otrais pasaules karš beidzies, un bēgļu nometnes likvidētas. Bet... Latviešu literāti un kultūras darbinieki pasaules ceļos. Arī Ņujorkā. Un dzīve ierauj neparedzētos nejaušību un notikumu virpuļos.

Dzejnieks Linards Tauns apmeties Ņujorkā, pilsētas daļā, ko dēvēja par ‘Elles ķēķi” (Hell’s kitchen).

Daļa latviešu inteliģences strādā visdažādākos darbos- par krāvējiem, trauku mazgātājiem, viesnīcu apkalpotājiem, mājkalpotājiem. Viņu vidū ir arī dzejnieks Linards Tauns, un skolotājs , rakstnieks Nikolajs Kalniņš, kuri Manhetenas katoļu koledžā strādā par apkopējiem. Abi kopā svētdienās brauca uz Bētlemes baznīcu Bruklinā, kur pēc latviešu dievkalpojumiem bija gan jaunāko grāmatu galds, gan varēja iegādāties latviešu avīzes un žurnālus. Šo to latviski regulāri varēja izlasīt arī Ņujorkas Centrālajā bibliotēkā. Divreiz mēnesī tika organizēti arī literāri priekšlasījumi, rakstnieku vakari, sarīkojumi ar mākslinieku- mūziķu, aktieru- piedalīšanos. Tajos aktīvi piedalās L.Tauns un N.Kalniņš, bet ar jo lielu interesi abi iesaistās “Latvju Žurnāla” veidošanā.

Kad 1957.gadā iznāk Gunara Saliņa dzejas krājums “Miglas krogs” un kad 1958.gadā iznāk Linarda Tauna – “Mūžīgais mākonis”, šiem notikumiem ir meteora efekts, un rezultātā- bija dzimis “Elles ķēķis”.

Sajten innehåller biografisk och bibliografisk information om några av dem som var med och lite kortare citat, men inte mycket skönlitterär text, men kan vara kul att kolla på. Så här såg dom ut:

Portalen Mācību materiāli #2

Om man går på Pec mācību priekšmeta och sen tar Literatūra så kan man hitta en del intressanta litterära texter, bland annat texter som är adapterade så de ska vara lättare att läsa: Latviešu literārie darbi, adaptēti lasīšanai (det går inte att länka rakt in på sajten). (eller testa)

Så här kan det se ut:

Jānis Rainis (1865. – 1929.)

Rainis lasītājiem pazīstams kā dzejas un lugu meistars. Pazīstamākie darbi – lugas “Jāzeps un viņa brāļi” , “ Zelta zirgs”, “Pūt, vējiņi!” u.c., dzejas izlases “ Tālas noskaņas zilā vakarā”, Klusā grāmata” u.c. Rainis nodarbojies arī ar tulkošanu, ir tulkojis gan Puškina “ Borisu Godunovu”, gan Gētes “ Faustu”, gan Ļermontova “ Dēmonus”. Raiņa prozas darbi ne ar ko īpašu neizceļas. Tiesa, Rainim un Aspazijai Pleskavas un Kastaņolas trimdas laikā radās doma kopīgi uzrakstīt romānu, taču tā netika realizēta.

Stāsts “ Spītnieks”, ar kura fragmentiem varat iepazīties, radies Slobodskas trimdas laikā 1900.gadā .

Spītnieks (spītīgs cilvēks)

Parastā omulībā saviesīgs vakars (vakars, kas sapulcē viesus, ciemiņus ) pie Juratiem pašlaik iet uz beigām. Ap ēdamgaldu sēd vairs tikai nedaudzas personas, tēju dzerdamas, pa lielākai daļai kundzes. Vīrieši jau ķērušies pie sava īstā sabiedriskā uzdevuma – pie kārtīm; kundzes un jaunkundzes atšķīrušās namamātes istabā. Jaunieši slaistās (staigā bez īpaša mērķa) šur tur gan pīpodami (pīpēdami) , gan domādami, kur vēl dabūt kādu alus buteli (pudeli) , un stāsta jaunākos jokus no Aleksandra bulvāra un no attālākām ielām.

“ Jaunkundžu cienītāji” (tie, kuriem patīk jaunas sievietes) iespraukušies (iespiedušies kā pilnā transporta līdzeklī) dāmu galā un joko par acīm, puķēm, skuķiem (jaunām meitenēm) , brūtgāniem un citām mīlestības lietām; par to, kuri ļaunāki: vīrieši vai sievietes? Gandrīz dzirdami žāvājas (cilvēki žāvājas, kad grib gulēt) garlaicības (garš laiks – laiks, kad nav ko darīt) pūķis (briesmonis) . Bet tam visam pāri skan jautri smiekli līdz pašai istabai ar tējas galdu.

Resurser

Idag hittade jag den här portalen där man kan få länkar till olika läromedel på internet.
Man kan till exempel få pröva på ett test som används i lettiska skolan, leta efter Testi latviešu valodā 8.-12.klasei.:

Darbā "Testi latviešu valodā 8.-12.klasei." uzmanība pievērsta vārdu pareizrakstībai, arī svešvārdu pareizrakstībai, interpunkcijas testos apkopoti raksturīgākie pieturzīmju lietošanas gadījumi, kā arī pievērsta uzmanība izņēmumiem. Stilistikas testos ietvertas valodā izplatītākās kļūdas un to labojums. Jauktie testi domāti zināšanu nostiprināšanai, uzmanības noturības trenēšanai, atkārtošanai, tajos apkopots tipiskākais no iepriekšējām nodaļām.

Det börjar så här:

1 .
a) piegriezne
b) piegrieztne
c) grieztne
d) piegriestne
e) –
2.
a) pulkstenis
b) pulkstens
c) pūlkstens
d) pulkstenc
e) –
3.
a) lauzšana
b) lauššana
c) lausšana
d) laušana
e) –

OK, jag kan svaret på fråga 2. Eller förresten...

Roliga lettiska ord

Roliga lettiska ord, bl. a. apropå Harijs Poters:
1. riktīg. Det kan inte vara något riktigt tjusigt ord på lettiska, för jag fick en känsla av att det nästan bara är Hagrid som säger det.
2. rumpis. Betyder "bål" (kroppsdelen).
3. apskava (inte kollat stavningen): krama

Lettiska korpusar på nätet

På ryska finns det hur mycket litteratur som helst tillgänglig på nätet, och det beror i hög grad på alla tidiga datornördar som redan på 90-talet och ännu tidigare satt och skannade in sin favoritlitteratur (särskilt då bröderna Strugatskijs böcker) på den tidens skannrar och la upp på nätet. De var tidigt ute och brydde sig inte mycket om det där med upphovsrätt. Kanske är det samizdat-traditionen från kommunistttiden som hänger kvar än idag, eller så är det bara att man vet att man inte åker fast. (det verkar dock ha stramats upp betydligt på senare år)

I Lettland verkar det inte ha varit på samma sätt, men det finns ett och annat smått och gott.

Den främsta sajten verkar vara korpuss.lv. De har en viktad sökbar korpus på en miljon ord, ungefär som Uppsalakorpusen.

Under samma sajt ligger en fin samling lettiska klassiker. Det finns också litteratur av en samtida författare, Helēna Celmiņa, som skrivit om sina upplevelser som deporterad till Sibirien. Det finns två böcker av henne, Kā plika pa nātrām och Sievietes PSRS cietumos. Den senare finns även i en engelsk översättning, Women in Soviet Prisons som går att läsa på sajten. Jag hittade en intervju med Celmiņa här. Hon satt tydligen i läger i fyra år och levde sedan i påtvingad exil i sjutton år, så hon lär ha ett och annat att berätta.

De flesta av dessa texter på nätet verkar tyvärr vara gjorda i Windows 1257 baltisk kodning. Men tydligen är en del av texterna rent av xml-uppmärkta, så letterna hänger med.
Det finns också en annan fin sajt för lettisk litteratur, www.letonika.lv, Den gyllene fonden för lettisk litteratur. Där finns för tillfället uppåt 50 verk av 16 olika lettiska författare. Inte lika stort som svenska Litteraturbanken, men inte illa heller. Dessutom har de ganska utförliga presentationer av olika författare. Jag kommer att komma tillbaka.

En sak de verkligen har digitaliserat ordentligt i Lettland är periodika. 350.000 tidnings/tidskriftssidor finns här i form av bilder som det även går att klicka på för att få texten som text. Imponerande!

Slut på Harry!

Idag läste jag ut den här tjocka luntan! Det gick sådär, men Harry klarade sig som vanligt. :-D

Ord som snurrar i huvudet just nu: piepeši. (betyder: plötsligt)

Dessutom: jag misstänker att det är olika översättare som har översatt varje volym i serien. Så är det för Guldkompassen, som jag köpte alla tre banden av, de är översatta av tre olika personer. Vet inte riktigt hur det är med Harry Potter, jag har bara läst första delen på lettiska tidigare, men jag har en känsla av att vissa termer inte hette samma sak där.