Den ständiga frågan

Vilket är coolast, emo eller goth?

Mer om lettiska namn...

Den lettiska finansministern heter Slakteris.

Lettiska nu på google translate!

Jag orkar inte kolla, men är ganska säker på att lettiska inte fanns med bland språken på Google översätt förra gången jag var där.




Som vanligt lämnar översättningarna en del övrigt att önska (på bilden ovan har jag valt ett snällt exempel), men det kan i alla fall vara mycket användbart.

Edit: Om man går in och läser FAQ så finns lettiska inte med i den svenska versionen, däremot i den engelska. Ett tydligt tecken på att språket lagts till relativt nyligen. Annars är FAQ:n inte särskilt givande.

Det mesta har roligare namn på lettiska ...

Senaste filmen jag såg var HellBoy, första filmen. För att färska upp minnet, ska snart gå och se tvåan. På lettiska har den det lite skojigare namnet Ellespuika.

Här är några ord om ettan från Kino Balle(say no more):




Läste (med möda) några recensioner på en annan lettisk filmsajt.

Hjälp vad ÄR det här?!!!

Började läsa Uz dzīves plosta av Ventiņu Vents, och blev snabbt förskräckt:

Es ir tāc cileks, kas dzīv uzjem kā vien dabs ain, kas priekš acem rāds. Tur ir visādīg jaukum: gaišs pērvs jaucs kope ar draņkīg pelēkum un vietums tumš pleķ akrāt kā bezdibens, - tā es atrod dzīv.

Es ir ? tāc cileks ? vad i sjutton? Det KAN inte vara litauiska, det skulle jag se. Är det dialekt? Ett modernistiskt experiment? Språkmaterialism? En galen lingvist som försöker återuppliva fornpreussiskan? Som tur var bläddrade jag till slutet av boken där jag hittade ungefär den här texten (här i en version från nätet):

Rakstnieks Ventiņu Vents, īstajā vārdā Jānis Reinholds (1896-1933) strādājis par aktieri. Vairākus gadus viņš kopā ar Jāni Lagzdiņu Rīgas cirkā dziedājis kodīgas kuplejas, un mākslinieki sevi sauca par Brāļiem Ošlapiņiem. J. Reinholds bijis arī humora žurnāla “Svari” literārais redaktors. Presē publicējis daudz joku prozas. Tāmnieku izloksnē rakstītās publicēja ar segvārdiem Ventiņu Vents un Trakā Dore. Ar pseidonīmu Jānis Dzintarnieks izdotas sešas viņa komēdiju grāmatas “Īrētā bikses (1920), “Medicīnas noslēpums”(1920), “Suņu dienas” (1920), “Apsegloju melnu kuili” (1925), “Jautrās spēles” (1926) un “Aizsargs Pliens” (1930).

Av detta tror jag mig kunna sluta mig till att författaren var en humorist som skrev på någon sorts skämt-dialekt på 20-talet.

Om man nu ska tro på efterordet. Där står nämligen även följande intresseväckande fras: Romāna manuskripts pazudis. Alltså, manuskriptet är försvunnet. Kanske är det i själva verket en fejkad utgåva, i verkligheten skriven i våra dagar, sprängfylld av anspelningar på aktuella händelser och personer i Lettland. Kanske får jag aldrig veta.

När jag tänker efter är jag faktiskt ganska nöjd med det.

Boken rekommenderas inte för språkinlärning.

EDIT 081013: Gåtan fick just en förklaring från Andegil i MSN-gruppen Letter i Sverige:

VV anv. sig av en dialekt som anses typisk för personer som bor kring floden Venta som i sin tur givit namn åt staden Ventspils - med lustiga vändningar o. sätt att tala.

Tack för det, Andegil, det förklarar ju pseudonymen också!
Lite kul att nån gör sig besväret att läsa min blogg, kom gärna med kommentarer och förtydliganden när jag fått något om bakfoten, det händer så lätt när man försöker lära sig ett nytt språk!

Politika.lv

Politika.lv har intressanta videos som man kan titta på och försöka förstå. Riktigt bra bild- och ljudkvalitet, tyvärr ingen text förstås. Men kul att försöka hänga med så gott man kan, känns nästan som att vara i landet.

Jag såg filmerna om läget för homosexuella i Lettland, och så mycket fattade jag att jösses, de har det inte lätt.

Glosor Slikts sākums 2b

atstāt - lämna
apkaime - omgivning, trakt
garām - förbi
pajūgs - skjuts (hästskjuts)
nomākts - nedstämd
garastāvoklis - humör
svārstīgs - vankelmodig
strūklaka - fontän
smalks - fin
piemineklis - monument
mēgt - bruka, ha för vana
grēda - hög
dārzs - trädgård
rindot - ställa i rad
rindojās mājas - (uppenbarligen:) radhus
būvēt - bygga
izbalēt - blekna
vidus - mitt
vidū - i mitten av, mitt i
nepārprotams - entydigt
priecīgs - glad
tīrs - ren
kopt - vårda, sköta
uzlikt - lägga, sätta, ställa upp; ta på sig
rokturis - handtag
glīts - snygg, vacker
pusmūžs - medelålder
drošs - säker, trygg
kārtot - ordna
neparasts - ovanlig
amats - yrke
precējies - gift
sagrūsties - rasa ihop
ciets - hård
kaut arī - fastän
virs - över
rotāt - pryda, smycka
celtne - byggnad
sāns - sida
šķībs - sned, skev
puķu dobe - blomrabatt
pamāt - vinka, nicka
brīnīties - förundra sig
kauliņš - litet ben
pieskarties - beröra
viducis - mitt, medelpunkt
uzvalks - kostym
vietvetām = vietām - här och där, på sina ställen
traips - fläck
skūties - raka sig
vinš nebija skuvies - han var orakad
spīdošs - glänsande, blank
dubļi - sörja, slask
trauks - skål, ask
vērot - observera
necils - oädel, oansenlig
izbrīns - förundran
traks - galen
siekalas (pl) - saliv
atmest ar roku - göra en svepande handrörelse
sazināties - kontakta
izmisis - förtvivlad
zeķe - strumpa
āda - hud
bikšu stara - byxben
skrandains - trasig
potīte - ankel
bāls - blek
kurpe - sko

Glosor Slikts sākums 2a

veltīgs - lönlös
smags - tung
spēt - orka
smadzenes - hjärna (plur.)
šķist - tyckas, förefalla
šķiet - det verkar
bāzt - stoppa, sticka
lepns - stolt, förnäm
drupas (plur) - ruin
pēdas (plur) - fotspår
spilvens - dyna, kudde
niezēt - klia, kittlas
bļaurīgs - skrikig, skränig
mitināt - hysa, härbärgera
cālis - kyckling
pupa - böna (baljväxt)
starpa - mellanrum
krikums - smula
kauls - ben
lēkme - attack
audzināt - fostra
nopūta - suck
lejup - nedåt
gan ... gan - både ... och
krekls - skjorta
šaurs - smal, trång
kurpe - sko
nākotne - framtid
mundrs - munter

Glosor Slikts sākums 1

Som sagt, jag läste ut Förstadens hemlighet och gick vidare med barnen Baudelaire. Första boken läste jag ut redan igår, men nu gör jag lite gloslista bara för att det är roligt.

atgadījums - händelse
pa vidu - i mitten
vidus - mitten
apburošs - förtjusande
apburt - charmera
atjautīgs - påhittig
piemīlīgs - gullig
ārkārtīgs - utomordentlig
neveiksmīgs - otursam
izmisums - förtvivlan
nudien - verkligen
netīrs - smutsig
trauksme - stress
nedrošs - osäker
pelēks - grå
uztraukt - bekymra
apvārsnis - horisont
spraigs - intensiv
ķēriens - handlag
izgudrojums - uppfinning
ierīce - apparat
izveidot - skapa
piebāzt - stoppa full
trīsis - block (tekn.)
svira - hävstång
tēlot - skildra, framställa
tēls - bild
ziņa - budskap
nekādā ziņā - på inga villkor
traucēt - störa
vidējs - mellan-
pētit - forska, undersöka
gandrīz - nästan, nära nog
tomēr - dock
tiesa - del, andel
prāvs - ordentlig
veids - sort
tādā veidā - på så sätt
nogalināt - mörda
glums - hal
pastarītis - sladdbarn
košļāt - tugga
turklāt - dessutom
paveikt - klara
virkne - rad, räcka
brītiņš - ögonblick
klaigāt - skrika, väsnas
pasniegt - överlämna
pieskarties - röra vid
atraut - slita loss
apcerēšana - begrundande
atsevišķs - enskild
tēls - gestalt
garens - avlång
izstiept - utsträckt
olis - rullsten, klappersten
biedēt - skrämma
baismīgs - hemsk
viesības - fest
novākt galdu - duka av
palikt - stanna kvar
saaukstēt - bli förkyld
blakus - bredvid
blakusistaba - rummet bredvid, sidorum
stūrains - kantig
kabatlakatiņš - näsduk
putns - fågel
pacelt - lyfta upp
turēt - hålla
klēpis - famn
nokaunējies - skamsen
briesmīgs - förskräcklig
īgns - sur, förargad
joprojām - fortfarande
liesma - flamma
turpmāk - vidare, i fortsättningen
bende - bödel
bārenis - föräldralöst barn

Rudolfs Blaumanis

Den enda lettiska skönlitterära bok som för övrigt hade kommit ut i Sverige före andra världskriget var Rudolfs Blaumanis novellsamling "I dödens skugga"., skriver Peter Handberg i DN.
Blaumanis levde enligt Libris 1863-1908 och översattes till svenska av en Ernst Lundquist 1925. Lundquist var även författare och levde 1851-1938, så hans verk är fritt från den 1 januari nästa år. Frågan är om han verkligen kunde lettiska eller om han översatte via något annat språk; det måste man troligen kolla i själva boken, om det ens står där. Några av Blaumanis noveller kan man hitta hos Latviešu tekstu datortīklā, en sida jag måste komma tillbaka till:

Elektroniskajā bibliotēkā ir iekļauti dažādi latviešu autoru teksti - daiļliteratūra, kā arī zinātniskie un citi teksti. Tika apkopoti latviešu literatūras vecmeistaru darbi, kurus neaizsargā autortiesību likums. Ievadot tekstus datorā, kas ir izdoti dažādos laika periodos, tika saglabāta oriģinālrakstība.

Bilden på Rūdolfs Blaumanis ovan är från lettiska wikipedia. Där står att han skrev sin första bok på tyska, men det står inte om han faktiskt skrev de följande på lettiska, fast det gjorde han väl antagligen då.

Jag lyckas inte hitta någon bibliografi över litteratur översatt från lettiska till svenska, men det går ju alltid att söka i Libris.

En annan ganska tidigt död, dock ej fri än på ett par år, är Rihards Valdess, 1888-1942, som skrev Jūras vilki, översatt som Männen vid havet av William W. Freij 1941. Freij föddes 1906, men är av Libris att döma fortfarande i livet. Lai dzīvo!

Leve kukii.lv!

Ett stort paket kom till mig från Lettland idag! Böcker jag beställde från kukii.lv i torsdags kom fram till mig idag på tisdagen, snabbt!! För 700 svenska kronor fick jag ett rejält paket, och då gick nästan 200 av de pengarna åt till frakten. Nu har jag en ordentlig hög med spännande, lättlästa och roliga böcker.
Jag läste ut Priekšpilsētas noslēpums idag och började genast med mer lättläst material - Slikts sākums av Lemonijs Snikets (jag hade trott att Lemony Snicket skulle vara en kvinna, men lite koll i Wikipedia visar att jag hade fel). Detta är mycket bra texter för språkinlärare på nybörjarstadiet. Den lettiska utgåvan är visserligen tryckt på tidningspapper, men de vackra illustrationerna finns med och lättar upp, och det är lagom stor stil, ordentligt radavstånd och fina marginaler. Har man sett filmen vet man i stora drag vad som ska hända, och språket är föredömligt enkelt. Jag ångrar bara att jag inte köpte hela serien direkt, jag tog bara de två första delarna.

Sista dagen på bokmässan

Jag var ganska trött idag men sprang iväg till bokmässan i alla fall eftersom jag ändå hade biljett. Hade inte hittat något lettiskt i programmet så jag gick runt lite på måfå när jag plötsligt, på andra våningen, fick höra något som lät välbekant. Det var svenska kyrkan som pratade med en präst/författare och en illustratör. Prästen hade varit aktiv i folkfronten på den tiden och hade nu gett ut en bok med aforismer; varför illustratören egentligen var med förstod jag inte riktigt, jag missade början. I alla fall var det hela väldigt intressant, den svenske intervjuaren frågade nämligen på engelska, letterna svarade på lettiska i mikrofonen så man hörde bra, och en tjej tolkade till svenska. Ett väldigt bra upplägg. På köpet fick jag veta att det finns tre svenska kvinnoprästmotståndare som sökt tillflykt till Riga för att slippa samarbeta med kvinnliga präster.

Efteråt gick jag och plockade lite fler turistbroschyrer i Lettlands monter, men lät bli att försöka köpa loss någon av deras utställningsböcker. Hoppas på att det snart ska komma böcker från internetbokhandeln istället.

Kaspars Dimiters "Glāze ūdens"

Ganska fin sång om ett glas vatten på bordet. Med text från mazaisjuutuubietis2.



Krīt debesu aizkars tukšā visuma priekšā
Uz galda glāze ūdens un viss tajā iekšā
Tik maz ir vajadzīgs šai plašumā telpas
Jo lielāka pasaule jo vairāk trūkst elpas

Kā nosargāt gleznu ko aplaupa ota
Balts audekls dzīves ir košākā rota
Smagi kruzuļu putni tavu tukšumu dala
Šī dzīve nav krasts tā ir vientuļa sala

Tev ir jāiet un jāiet tikai paliec uz vietas
Tev pieder dzīvot mīlēt vien trīs lietas
Aiz rītdienas nekas nesāksies no jauna
Būs kā mūžīgi bijis dzims brīvība no kauna

Tava nemaņa un kritieni liek atgriezties un sākties
Līdz debesis glāzē iemācas neapmākties
Un mazais visums pār tevi kā modinoša rasa nolīst
Tavi pieredzes kilometri ir tikai viens solis

Divas pasaules caur tavu esamību traucas
Tās it kā ir viena taču nekad nesajaucas
Garām glāzei uz nakti ved nāves noblietēta taka
Tur it kā vajadzētu beigties bet izlien mēness un ir tev aka

Ir vai nu meli vai nemeli tikai nav patiesības
Tu negribi nomirt jo nav tādas beigties gribas
Kaut kam tuvam bet neredzamam tu čuksti: Es nāku!
Jo tu zini ka nomirt ir vienīgais sākums

Nav debesu aizkars tava visuma priekšā
Uz galda glāze ūdes un zvaigznes iekšā
Aiz loga zem ielas dus tava svētā kauli
Viņš debesīs lūdz lai kļūsti par sauli

Tikai nopūties un ej savā tālumā tuvā
Tik daudzi taču palika guļot un neatguvās
Tev nevajag vairāk kā palikt uz vietas
Dzīvot mīlēt un nemirt vien trīs lietas

Glosor till Priekšpilsētas noslēpums 1

priekšpilsēta - förstad
skaitīt - räkna
skatīt - titta
atkārtot - upprepa
aizvērtām acīm - med slutna ögon
uzsvērt - betona
balsiens - stavelse
iegaumēt - observera
vienreizviens - multiplikationstabellen
mēgt - bruka (es mēdzu)
atprasīt - förhöra
pazust - försvinna
gaiss - luft
cerēt - hoppas
brīnums - underverk
mēms - stum
nopūlēties - anstränga sig
nopūta - suck
sitiens - slag, smäll
bungāt - trumma (vb)
krusa - hagel
rāpties - klättra
ziepes - tvål
ziepju putas - tvållödder
toveris - kagge
slaucīt - torka, sopa, feja
gāzelīgs - vinglig
solis - steg
dūre - knytnäve
sakāpt - öka
lupata - trasa, lump
zilums - blåmärke
puns - knöl, bula
pavērt - öppna
baigs - ryslig, fruktansvärd
nežēlīgs - grym
noiet - gå, åka
lejā - ner
grauds - gryn, korn
zolēt - sula (vb)
tepat - här
kurpnieks - skomakare
turpat - där
kāpt - klättra
kāpne - trappsteg
izļodzīt - göra ostadig
telpa - rum
apakša - botten
pievilkt - attrahera
nesen - nyligen
balsināt - vitkalka
rota - smycke
lieta - sak
ziņa - budskap
katrā ziņā - i vilket fall som helst
trauks - kärl
vēdeklis - solfjäder
josta - bälte, skärp, livrem
pamest - lämna
ziņkārīgs - nyfiken
zaļgans - grönaktig
ieraudzīt - få syn på
drukns - knubbig
palielinājums - förstoring
sīks - spenslig, tunn, kort
smags - tung
sapūst - blåsa upp
valnis - vall

Ardievu lille prins, sveika priekšpilsēta!

Lite osäker på vilket kasus hälsningsfraser tar. Googlade lite nu och hittar Ardievu meitenes och Ardievu, Latvija! Fast, eftersom lettiska är ett lätt språk så är det antagligen precis som på svenska: Farväl till flickorna = dativ; Farväl Lettland = nominativ. Tyvärr motsägs denna fina teori av detta fynd: Ardievu, mīļās tēva mājas! Och vid närmare eftertanke är väl meitenes inte heller dativ. Logiskt sett borde det ju vara vokativ här. Nåja, jag skjuter upp studiet av substantivparadigmen ett tag till. För övrigt vet jag ju utmärkt väl sedan tidigare att grammatikstudium via google endast är att rekommendera för den som har goda förkunskaper.
Vad jag ville säga i rubriken är att jag struntar i att göra fler ordlistor till Lille prinsen och istället går på en lettisk barnbok, Priekšpilsētas noslēpums som jag har läst lite parallellt med prinsen ett tag. Den är skriven av en viss Līdija Pērļupe som det står väldigt lite om på internet. Det enda jag lyckats luska ut är att hon levde 1904-1962 och skrev ett par andra böcker:

1937 Ludis dodas pasaulē. Bērnu romāns. A 1942.

1961 Zaļojošais zars. Romāns septiņos stāstos.

Jag skulle faktiskt behöva någon sorts författarlexikon eller uppslagsbok i bokform, för letterna verkar inte vara speciellt digitaliserade. Det verkar finnas mycket mer på litauiska på internet: wikipedia har fler poster på litauiska, litauiska radion har hur många podcaster som helst, lettiska har inga. Låt oss se: enligt svenska Wikipedia har Lettland 2 385 231 invånare medan Litauen har 3 483 972. Ja, det är ju en viss skillnad.
Nu blev den här posten så lång att jag slutar här och gör gloslistan i en ny.

Bokmässan II

Idag lyckades jag åtminstone få höra lite lettiska, jag hann höra både Guntars Godins och Knuts Skujenieks läsa varsin kort dikt. Båda är med i antologin Ord och steg. Tyvärr kunde jag inte lyssna på nästa punkt, novellantologin Människomuseet, plikten kallade mig åt annat håll. Men både Guntars och Knuts hade glimten i ögat. Knuts, som kallas den lettiska poesins grand old man och som bland annat suttit sju år i gulag, läste en dikt som skulle vara en kort självbiografi och som var ungefär så här: Jag leker med mina tår / jag leker med andras tår / nu leker jag med mina tår igen. En härlig liten dikt, särskilt när den framförs av en person som kan se tillbaka på ett långt och innehållsrikt liv. Dessutom var den, liksom Guntars Godins räknedikt, föredömligt lättbegriplig för oss med lite svagare språkkunskaper...

För övrigt plockade jag till mig lite broschyrer och kan tipsa om att det finns ett hotell i Liepāja som heter Helvita.

På bokfronten var den bok jag blev mest intresserad av Palaidnis av Jānis Einfelds. Finns att köpa hos Jānis Roze eller kukii.lv - på bokmässan vill de som sagt inte sälja några böcker på lettiska alls.

Här är förlagets text om boken på både lettiska och engelska:

"Palaidnis" ir skarbs apokaliptisks trilleris par civilizācijas likteni. Autors tēlo pasauli, kurā valda pseidokultūra un viduvējības - savtība un nežēlība -, pasauli, kur neprāts un vara ir analogi jēdzieni un neizbēgami ved pie vientulības, sāpēm, iznīcības. Vai šādā pasaulē vēl ir kāda cerība izdzīvot? Tomēr autors nežēlojas un nemoralizē, viņš konstatē faktu un raksta spriedumu. Viņš ir ielasbērns, uzaudzis notekās - pārtikušas sabiedrības "sētas pusē", kur saimnieko kompračikosi, bērnu tirgoņi. Arī viņam neizdodas izvairīties no pārdošanas verdzībā, un viņš kļūst par "izsmalcināto" ļaužu laika kavēkli - bērnu gladiatoru. Tomēr globālās ekonomiskās domāšanas pavestā un degradētā garīgā pasaule šajā brīdī jau aprijusi visu sev apkārt - tai neatliek vairs nekas cits, kā tagad rīt pašai sevi, - un bērni gladiatori dodas pēdējā cīņā...
Armīna Ozoliņa mākslinieciskais noformējums.

The Varmint is a harsh apocalyptic thriller about the fate of civilisation. The author portrays a world, which is dominated by pseudo culture, and mediocrity – selfishness and cruelty –, a world in which madness and authority are analogue concepts, and inevitably leads to loneliness, pain and extinction. Is there any hope to survive in a world like that? Yet the author neither complains, nor lectures; he simply states the facts and renders judgements. He is a child of streets, brought up in the gutter – the backside of a wealthy society –, which is managed by comprachicos, child traders. He as well fails to avoid being sold in slavery – becoming a 'refined' public pastime – infant gladiator. Meantime, the intellectual world that has been tempted and degraded by the global economic way of thinking, has demolished everything around – now it has left no other choice than to demolish itself, – and the child gladiators set out on their last battle...



Einfelds är född -67 och detta är hans sjätte bok.
Snyggt omslag, tycker jag.

Mazais princis V

pamazām - småningom
pārdomas - fundering
man bija jāpateicas + D - uppenbarligen: jag hade ... att tacka för
pateikt - säga
pateikties - tacka
šaubīgs - tveksam
krūms - buske
atļauties - drista sig
piebilst - tillägga
paņemt līdzi - ta med
bars - flock
sakraut - stapla
diezgan - tillräckligt
pamatīgs - rejäl
piepūlēt - anstränga
smadzenes (plur) - hjärna
derīgs - nyttig
nezāle - ogräs
dziļš - djup
dziļums - djup (subst.)
pamosties - vakna
prāts - förnuft
asnot - spira, gro
kārtība - ordning
rūpīgs - noggrann
laukā - ute, ur
vieta - plats
atlikt - uppskjuta
atlikt uz vēlāku laiku - bordlägga
sliņķis - latmask
briesmas (pl) - fara, farlighet
draudēt - hota
mest - kasta, svänga
mala - kant
atturība - återhållsamhet
metu pie malas - kasta åt sidan
iedvesmot - inspirera
apziņa - medvetande
ārkārtīgi - utomordentligt

Jag läste ut boken häromdagen och förstod förstås inte allt, men en hel del i alla fall, och något obehagligt är det med den här boken. Att den är berättad på ett ganska modernistiskt sätt trots att det är en barnbok är lite roligt, men det är nog något med tilltalet som stör mig. Författaren talar till barn och låtsas att han själv inte är riktigt vuxen, - på ett koketterande sätt, tycker jag. Och så passar han på att beklaga sig inför barnen över saker han är missnöjd med i vuxenvärlden, på ett inlindat sätt.
Dessutom råkar boken ha en dendrofobisk tendens som definitivt inte faller mig i smaken - på den lille prinsens hemplanet är baobabträden, påstås det, ett stort hot. Jag tycker personligen attt det är djupt smaklöst att använda träd som metafor i det här sammanhanget...

Lång näsa på bokmässan

Det är tema Lettland på bokmässan i år, så jag gick dit glad i hågen och tänkte att här ska köpas böcker. Väl där visade det sig att de - inte särskilt många - lettiska utställarna bara ville visa upp böcker på lettiska, inte sälja dem. I stället tyckte de att jag skulle köpa samma böcker på svenska. Tyvärr är jag helt enkelt inte lika intresserad av landet som av språket - just nu i alla fall. Jag ska försöka läsa några lettiska romaner i översättning, visst, men det var ju inte riktigt det jag var ute efter den här gången.

Nu har jag beställt ett rejält paket från en internetbokhandel med det poetiska namnet kukii.lv. Böcker som jag troligen kommer att tycka är underhållande att läsa. Harry Potter, Philip Pullman och liknande. Varför späka sig? Jag tycker att sådana böcker är underhållande, men inte tillräckligt underhållande för att jag ska orka läsa dem på något språk jag kan bra. För mig ligger halva nöjet just i att inte förstå fullt ut vad det är som sägs. Jag minns med stor glädje när jag läste Harry Potter för första gången, på franska, som jag då var riktigt dålig på. Det tog mig en bra stund att bli klar över att det var kvastar de hade och åkte på när de spelade quidditsch.

Det är förresten också spännande att beställa från internetsajter där man inte förstår språket. Jo, på kukii.lv finns en knapp det står "engelska" på. Klickar man på den får man se vilka böcker på engelska de säljer. Men noformēt pirkumu kan man bara göra på lettiska. Särskilt kul är det att klicka på knappen som man vet betyder att man intygar att man läst och förstått köpvillkoren, när man vet att man verkligen inte förstått dem. Det skulle kunna stå lite vad som helst som jag gladeligen klickade ja till. Men jag hoppas att den baltiska bokhandeln inte blåser mig. Marknaden för att sätta upp sajter som lurar just lettisk-läsande bokmalar med dåliga språkkunskaper kan ju inte vara så stor. :-)

Det är också väldigt intressant att söka efter böcker i en lettisk internetbokhandel på grund av stavningen. Jag letade efter Neil Gaiman och det tog mig ett tag och en del felträffar att lista ut hur han ska stavas - Nīls Geimens ska det vara. Han fanns inte heller med i Wikipedia på lettiska, bara på litauiska, som verkar vara ett mycket bättre språk att ägna sig åt ur logistisk synvinkel.

Mazais princis IV

svarīgs - viktig
sevišķi - speciellt
nosaukums - namn, beteckning
iemesls - orsak
starptautisks - internationell
pierādīt - bevisa
tērps - dräkt
piedraudēt - hota
sods - straff
likt - låta
valkāt - bära, ha på sig
prāts - förstånd
skaitlis - tal
rotaļa - lek
taurenis - fjäril
svērt - väga
palodze - fönsterbräde
iztēloties - föreställa sig
apburt - charmera
apmierināts - nöjd
iecitīgs - tolerant
ticams - trovärdig
paviršs - slarvig
kopš - alltsedan
mēģināt - försöka
īpaši - särskilt
iespējams - möjlig
pārliecināts - övertygad
kļūdīties - göra fel
šaubīties - tvivla
sīkums - småsak
beidzot - slutligen
novecot - åldras

Mazais princis III

Jag har läst större delen av boken nu och just nu tycker jag lite bättre om den. Fast det beror nog mest på att jag tänker om den i mitt huvud - jag får hela tiden idéer om vad den kunde innehålla istället för det den faktiskt innehåller, och då blir det förstås en bok helt i min smak. Jag tänker mig en flygare som landat i öknen, som hemsöks av en envis och ondskefull hallucination som blir allt starkare i takt med flygarens tilltagande utmattning, undernäring och uttorkning. Skräckvarianten av samma bok, alltså. Jag har inte läst boken på något begripligt språk så vitt jag kan minnas, vilket gör det lättare att fabulera om innehållet.

Här är lite gloslista till kapitel III.

ierasties - inställa sig, infinna sig
apbērt - överösa
nejauši - tillfälligtvis
izmest - kasta ut
atklāt - upptäcka
ieraudzīt - få syn på
pārlieku - alltför
lepoties - vara stolt över
kautrs - försynt, blyg
smieties - skratta
tūlīt - genast
gaisma - ljus
ierašanās - ankomst
tieši - just, precis
tātad - alltså
šūpot - vagga, gunga
tiess - klart
brīdis - stund
krietnu brīdi - en god stund
vērot - observera, betrakta
brīžiem - emellanåt
aukla - snöre
piesiet - binda
mietiņš - pinne
priekšlikums - förslag
aizvainot - förolämpa
prom - bort
noklīdis - försvunnen
skumjš - sorgsen

Gustavo

Lettlands svar på Petter heter Gustavo - kolla in:

En plats i världen

är titeln på ett intressant föredrag av Baiba Kangere, SU, som finns att läsa här. Tråkigt nog går det inte att studera lettiska vid något annat universitet än Stockholms, och heller inte på distans. Man kan bara hoppas att någon institution kommer att utveckla en bra distanskurs för alla oss som inte bor i Stockholm och inte har tid att studera på heltid.

Intresseplikt?

I GP idag skriver Peter Handberg indignerat om det ointresse som mötte Zenta Maurina och hennes livskamrat Konstantin Raudive i exilen i Sverige. När Bonniers gav ut hennes Dostojevskij-bok på svenska "frågar förläggaren på fullt allvar om hon sysslar med propaganda för kristendomen". Stackars Raudive gör ingen lycka med sina ljudinspelningar av anderöster, men idag är han minsann intressant för både ljudkonstnärer och parapsykologer, menar Handberg, som beklagar att "Raudives och Marinas idealism och utpräglade kärleksbudskap" väckte så klent intresse i efterkrigstidens Sverige.

Men har vi en plikt att vara intresserade? Kan det inte ha varit så att det de två hade att komma med inte var (eller upplevdes som) något nytt i det rådande tidsläget? Kristna budskap hade vi haft att tillgå i hundratals år i olika tappningar. Kanske behövdes i det dåvarande svenska kulturklimatet något helt annat.
Det sägs att ingen blir profet i sin egen hemstad, men det är inte heller helt självklart att man kan bli profet i en främmande kultur. Artikeln får mig att undra hur mycket Maurina och Raudive själva intresserade sig för den svenska kulturen. Kanske var kulturklyftan helt enkelt för stor för att ett erfarenhetsutbyte skulle bli givande.

Det svenska ointresset för Baltikum i synnerhet och det nära utlandet i allmänhet är nedslående och verkar snarast öka. Tittar man på en tv-tablå behöver man inte tveka om vilken kulturell dominans som råder idag. Det är svårt att förstå hur denna totala likriktning kan bestå i ett samhälle som uppfattar sig självt som fritt och öppet. Och det är givet att den som vill råda bot på detta måste anstränga sig, måste tvinga sig att studera saker som inte upplevs som omedelbart intressanta eller givande. Den som aldrig gör det krymper ju i själva verket sin mentala sfär hela tiden. Men hur långt ska man gå? Hur långt sträcker sig vår plikt att intressera oss?

Zenta Mauriņa i lettiska wikipedia.

Blandmissbruk

Jag föredrar blandmissbruk när det gäller språkinlärning. Visst, har man bråttom och behöver lära sig ett språk för att använda till något specifikt så är det bäst att ta en kurs på universitetet och plugga, plugga, plugga.
Men hobbystudier är en helt annan sak. Jag tycker om att läsa böcker på språket långt innan jag förstår "tillräckligt" mycket för att göra det, jag gillar att ha så många olika läroböcker som möjligt och göra lite i varje då och då. Helt osystematiskt plugga glosor ibland, grammatik ibland, försöka lyssna på allt jag kommer över, och läsa. Framförallt tycker jag om att ha ett oproportionerligt stort ordförråd i förhållande till hur mycket grammatik jag kan. Jag vill egentligen helst kunna läsa och förstå det mesta i en vanlig roman innan jag börjar bli riktigt intresserad av böjningsformer, om jag nånsin blir det :-)

Dzelzsgriezējs

En inte helt dålig låt, även om sångaren verkligen skulle behöva en ny stylist.
dzels - järn
griezējs - klippare
griezt - skära, klippa, tälja

Finns ingen text till den här, men försöker översätta ett par av kommentarerna.

Xeretix skrev:
Es vēl arvien neesmu sapratis par ko ir teksts. Bet tā frāze par "skrūvi, kas caur tumsu rūc" ir vienkārši biedējoša.
Jag har fortfarande aldrig lyckats förstå vad texten handlar om. Men frasen om "skruvar, som genom mörkret dundrar" är helt enkelt skrämmande.

larush2 skrev:
man liekas biedējoša frāze ir ''melns nezvērs rūkdams saēd dakti'' un ''mēs visi milzu kapos rakti''
jag tycker den mest skrämmande frasen är "ett svart odjur morrande angriper vekarna" (???) och "vi gräver alla jättegraven".

Hmm... vissa reservationer för min översättningsförmåga. :-/

Cik savādi - så konstigt

En halvkass sång (dock bättre än det mesta jag lyckats hitta på lettiska hittills), men bra med skriven text på rutan och översättning till engelska i kommentarerna.

Jag lånar in översättningarna som bfprojekts gjort:


"Cik savādi" - "How odd".
Cik savādi gaisma krīt - how oddly light falls
...No tevis tā...- off of you,
Tev nebij jāpakrīt - you should not have fall.

Kāds tev ar ēnu meta - someone throw you with shadow,
...tu to nejuti... - you did not feel it,


Viegli kā drēbes - easy like clothing,
No tevis nost - off of you,

Ka cits par tevi smej - that other snigger of you,
Un gudri smīn - and wisely sneer.

Tu nemaz to nejuti - you did not felt it at all,
Tikai nokaunies - only feel ashamed.

Gaisma tevī mīt - light (shine) dwells in you

Glosor.eu

Nu har jag skapat en egen övning på glosor.eu, som verkligen är en föredömlig sajt. Mycket lätt att använda. Jag har lagt in början på mina gloslistor till Lille prinsen 1.

Blogglänk

En trevlig bloggpost från en person som varit i Lettland och kan rekommendera det. Läs här.

Intressant nätbok

Visserligen begränsade funktioner, det står "demo version" lite här och var, men Book2:s språkprojeket verkar intressant. Enkelt och trevligt upplagt. Mitt bredband segar just nu så jag hatar tröga och överlastade sajter mer än vanligt. Måste komma tillbaka en dag när jag är piggare, på förstasidan verkar det som att det ska gå att få alltihop att prata också. Men nu är jag alldeles för trött. Gulēt!

Mācīties valodas ir interesanti (se avsnittet I skolan).

Rapport från en som lyckats

Läste den här rätt intressanta rapporten från en som uppenbarligen lyckats lära sig språket. Ganska uppmuntrande läsning. Det verkar annars inte direkt vara många som ens försöker.

Höjdarsajt!

Hittade just den här toppensajten! Man kan spela mahjong med glosor, två flugor i en smäll för mig som älskar båda delarna. Dessutom, glosor som är helt lagom för mig just nu. Otroligt!

forts. gloslista kap. 2

nopietns - allvarlig
valdzinošs - hänförande
no ārpuses - från utsidan
no iekšpuses - från insidan
raudzīt - försöka
ieplest acis - spärra upp ögonen
jūdze - mil
nāve - död(en)
mirt - dö
bads - svält
slāpes - törst (n. pl.)
atgūt - återvinna
pārāk - alltför
satraukt - oroa
briesmas - fara, farlighet (n pl)
pildspalva - bläckpenna
atcerēties - minnas, erinra sig
īgns - sur
bīstams - farlig
neveikls - klumpig
galīgs - slutgiltig
pietrūkt - sakna
pacietība - tålamod
ātrums - hastighet
pārsteigts - förvånad
iemirdzēties - börja blänka
prieks - glädje
seja - ansikte
zāles - medicin
pietikt - räcka, vara nog
noliekt - avböja
aizmigt - somna
nav jau - inte längre

Ordböcker

Jag har inte lyckats köpa någon lettisk-svensk än, hoppas få tag på någon på bokmässan. (Svensk-lettisk har jag sen tidigare). Just nu använder jag två stycken, en av Mirdza Krastiņa
och en av Erika Sanika och Juho Harjula. Den senare har både fler ord och är nyare, men några saker gör mig lite tveksam. Dels förstås den dåliga svenskan i förordet. Känner man inte ens någon som kan få ett kort förord att låta idiomatiskt så kanske man inte ska skriva en hel ordbok. Sen tror jag att jag har hittat en lucka i ordboken, det finns inga ord mellan 'serviss' och 'skaldīt', och man kan ju tycka att ord som seši och sestdiena, sieva och sirds borde finnas med, för att nämna några.
Krastiņa å andra sidan väljer ibland ganska gammalmodig svenska i sina översättningsekvivalenter. Hon har också delat upp A och Ā. Jag har tittat i ett par vanliga lettisk-lettiska ordböcker och det verkar inte som att de brukar göra så. När man försöker lära sig språket är det extra krångligt. På ett sätt bra, eftersom man tvingas bli extremt uppmärksam på skillnaden. Men mer obekvämt...

Kap. II

Jag tragglar vidare med Lille prinsen. Kan inte säga att jag tycker om boken, men det var roligare än jag mindes att göra gloslista, så jag fortsätter.

tuksnesis - öken
salūzt - gå sönder
iemigt - somna
plosts - flotte
atmodināt - väcka
sīks - tunn
jēriņš - lamm
zibens - blixt
ķert - fånga, hugga
krietns - bra
ieraudzīt - få syn på
neparasts - ovanlig

forts. gloslista kap. 1

kamēr - medan
uzmest - kasta
uzmest zīmējumu - tydl. = skissa, göra snabb teckning
iedvest - ingjuta
arvien - alltid
spožs - lysande
drosme - mod
neveiksme - motgång
derīgs - nyttig
nomaldījies - vilse
nopietns - allvarlig
spriedums - bedömning
prātīgs - förnuftig

Lite ordlista Mazais princis

Jag brukar inte göra ordlistor när jag läser, jag brukar läsa så mycket som möjligt istället, men eftersom jag inte får tag på böcker så får jag väl ta till den nödlösningen i det här fallet då.

patiess - sann
attēls - illustration, avbildning
zīmējums - teckning
laupījums - rov, byte
aprīt - sluka
vairs ne - inte längre
nekad vairs - aldrig mer
kustēties - röra sig

Jag läser Mazais princis

Ja, jag är desperat. Jag gillar att läsa på språk jag knappt förstår, men jag gillar bara att läsa böcker jag tycker är roliga. Som Harry Potter. Ännu hellre skulle jag vilja läsa Guldkompassen eller Neil Gaimans Amerikanska gudar eller nåt sånt. Men det finns nästan inget att låna på biblioteket. Stephen King har jag faktiskt en bok av, men tyvärr har han lite för svårt språk. Han skriver väldigt varierat och återger talspråk på ett levande sätt i original. Underbart på engelska, kul på språk man kan rätt bra, okul när man är på rena nybörjarstadiet.
Har läst de första tio kapitlen om den lille prinsen nu ikväll och för att säga något gott om honom så är det i alla fall en lättläst bok. Och den finns på biblioteket.

Nätkurser

Googlade runt efter nätkurser i lettiska, men det verkar inte finnas något bra. Över huvud taget verkar bra nätkurser i vilket språk som helst vara en bristvara, förstås. Dels är det svårt att skapa dem - man borde kunna både mycket om språket och mycket om nätpublicering, dels är man som mest intresserad av det innan man kommit så långt att man kan sätta ihop en webbkurs, om man alltså råkar ha de dataförkunskaper som behövs. Men det är synd att man inte verkar kunna hjälpa varandra. Ska det verkligen inte gå att hitta ett sätt att göra så att andra kan dra nytta av ens egna erfarenheter?

Mer youtube...

Hittade den här gamla musikvideon... lite psykedeliskt nästan, rätt spännande.

Jag lär mig lettiska

Den här bloggen handlar om hur jag försöker lära mig lettiska på egen hand. Jag har varit i Lettland ett par gånger och gått en kort kurs, men nu försöker jag komma vidare på egen hand.


Här är en film jag tittade på idag. Jag förstod inte mycket... men det handlar om en igelkott i dimma.



Här en lektion för den som är mer nybörjare än jag: